Matavfall

Matavfall är allt som blir över och inte kan sparas när du lagat eller ätit mat. Varje år slängs ungefär en miljon ton matavfall i Sverige. När det kastas tillsammans med vanliga sopor går värdefullt material upp i rök. Att sortera ut sitt matavfall är enkelt och ger stora miljövinster. När matresterna och potatisskalen sorteras ut kan de återvinnas och omvandlas till biogas och biogödsel.

Biogas är ett helt förnyelsebart fordonsbränsle som kan ersätta bensin och diesel och kan bidra till minskade utsläpp av växthusgaser och andra miljöstörande ämnen. Biogödsel kan ersätta konstgödsel och användas som näringsrik gödning i jord- och skogsbruk. På så sätt kan kretsloppet slutas mellan stad och landsbygd.

Var med du också och låt dina matrester jobba för klimatet!

Såhär gör du

Sådant som blir över när du lagar eller äter mat, som till exempel skal eller ben, räknas som matavfall. Du lägger matavfallet i en separat grön matavfallspåse, försluter den med dubbelknut och lägger den i ditt vanliga sopkärl tillsammans med restavfallspåsarna.

Det här lägger du i matavfallspåsen:

Matrester: både tillagade och råa
Frukt & grönt: rester och skal
Kaffe & te: sump, filter och påsar
Skal & ben: kött- och fiskben, fiskrens, skal från skaldjur och ägg
Matfett: smör, margarin, olja och annat matfett (större mängd olja lämnas i plastflaska på någon av våra ÅVC:er)

Det här lägger du inte i matavfallspåsen:

Papper: Papper, servetter, blöjor, bindor, tamponger, textilier
Djurlatrin: Kattsand och hundbajs
Växter & blommor: Krukväxter, snittblommor, jord och trädgårdsavfall
Tobak: Cigarettfimpar och snus
Mediciner: Överblivna läkemedel lämnas på apoteket

Obligatoriskt att sortera ut matavfall

Sedan 1 januari 2024 är det obligatoriskt för alla i hela EU att sortera ut matavfall från annat avfall. Det gäller även en försluten förpackning med matavfall som innehåll. Matavfallet ska sorteras ut och förpackningen ska sorteras för sig. Det övergripande målet i svensk miljöpolitik är att vi ska arbeta för ett hållbart samhälle så att vi kan lösa de stora miljöproblemen och Sverige har som mål att minst 75 procent av matavfallet ska sorteras ut för att bli biogödsel och biogas.

Matavfall är nämligen en värdefull resurs som vi måste ta hand om. Maten ska förstås ätas upp, men skal och matrester är värdefullt. Att göra det obligatoriskt är ett steg i det arbetet. Ett av delmålen är även att hushålla med resurserna i livsmedelskedjan.

I Borgholms kommun infördes matavfallsinsamling januari 2015.

Papper petar plast – gröna påsen byts ut till papperspåse

Med start 1 november införs det nya insamlingssystemet Närsorterat. I samband med det införs papperspåsar och de gröna påsarna försvinner. Utfasningen sker successivt i kommunen när de nya sopkärlen delas ut. När du har fått dina nya sopkärl är det förbjudet att använda de gröna påsarna till matavfall. Har du kvar gröna matavfallspåsar går det bra att slänga restavfall eller plastförpackningar i dem.

Varför byter vi till papper?

Papperspåsar är ett beprövat och miljövänligt alternativ som används av många kommuner som sedan länge använder insamlingssystemet Närsorterat. Det finns flera goda skäl till att använda papperspåse:

Papperspåsar bryts ner fullständigt både vid rötning och kompostering. Det innebär att de inte lämnar några plastrester efter sig.
Eftersom matavfallet rötas till biogas och biogödsel, är det viktigt att undvika material som kan förorena slutprodukten. Bioplast bryts inte alltid ner tillräckligt snabbt, vilket gör papperspåsen till ett säkrare val.
Genom att använda papperspåsar minskar risken för restriktioner i hur och var vi kan behandla matavfallet – något som gynnar både miljön och återvinningssystemet.